Gå direkt till sidans innehåll

Sveriges agerande mot Kina – trots rollen i Rysslands krig

Enligt Ulf Kristersson kommer 80 procent av vad Ryssland behöver i kriget mot Ukraina från eller via Kina.

Sverige var pådrivande för EU-sanktioner mot Belarus på grund av landets stöd för Ryssland – men agerar tvärtom med Kina.

Nu motsätter regeringen sig höjd importskatt på kinesiska bilar. 

– Det kinesiska stödet till Ryssland ser annorlunda ut, svarar UD.

Sveriges agerande mot Kina – trots rollen i Rysslands krig

00:00
00:00

Ljuduppspelningen är AI-genererad. Felaktigheter kan förekomma.

Anmäl fel
Sveriges statsminister Ulf Kristersson.
Foto: BEATA ZAWRZEL/NURPHOTO/SHUTTERST / SHUTTERSTOCK EDITORIAL/IBL
Kinas president Xi Jinping.
Foto: XINHUA / STELLA PICTURES/ABACA PRESS ABACA PRESS

Kina är en ”avgörande möjliggörare” för Rysslands krig i Ukraina. Detta enligt Natos gemensamma uttalande vid toppmötet i Washington i denna månad. Orden var de hårdaste någonsin mot Kina från försvarsalliansen, som menar att Kina ”inte kan möjliggöra det största kriget i Europa” i vår tid utan att landets intressen tar skada. 

Nato upprepade att Kina stöder den ryska försvarsindustrins tillverkning, och krävde ett slut på leveranser nödvändiga för att underhålla Rysslands militär. Samtidigt visade nya europeiska underrättelseuppgifter hur kinesiska företag utvecklar en drönare med Ryssland, som ska användas på Ukrainas slagfält.

Vid Nato-mötet uppgav Ulf Kristersson att uppemot 80 procent av det som Ryssland behöver för krigföringen i Ukraina nu kommer från eller via Kina. I en intervju med Sveriges radio sade statsministern att Kinas agerande hittills legat ”bortom det sanktionsmässiga”, men nu på något vis måste få konsekvenser:

– Vi kommer i alla fall närmare en situation där EU borde agera kraftfullare mot Kina, sade Ulf Kristersson.

Sverige ”pådrivande” för nya sanktioner mot Belarus

Vecka innan Nato-mötet meddelade regeringen att EU har antagit nya sanktioner mot Belarus med anledning av landets ”inblandning i Rysslands aggression mot Ukraina”. 

– Sverige har varit pådrivande för att stärka de sektoriella åtgärderna mot Belarus, sade utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande.

Att täppa till kryphål som begränsar effekten av sanktionerna mot Ryssland var enligt Tobias Billström en ”prioriterad fråga” under Sveriges ordförandeskap i EU i fjol. Detta gäller dels inkomster från energiexport, dels ”betydande parallell- och substitutsimport genom tredje land”.

Syftet med just åtgärderna mot Belarus är enligt Utrikesdepartementet att minska möjligheterna att kringgå sanktionerna mot Ryssland. 

Exportförbud för produkter med dubbla användningsområden skärps för att Belarus militära och industriella kapacitet inte ska stärkas. En rad import- och exportförbud ska slå mot Belarus ekonomi och i sin tur påverka Rysslands ekonomi negativt.

Undvikande svar om sanktioner mot Kina

Förutom 80 procent av utrustningen som behövs för Rysslands krig i Ukraina, har Kina även ökat inköpen av ryska energiråvaror i ljuset av västerländska sanktioner.

I fjol växte handeln mellan länderna med 26,3 procent till 240 miljarder dollar, och Ryssland ersatte Saudiarabien som största oljeexportör till Kina. Handeln fortsatte öka under första halvåret 2024.

På frågan om Sverige har eller kommer driva på för sanktioner också mot Kina, med tanke på att landets stöd för Rysslands krigsinsats är viktigare än Belarus, blir svaret undvikande:

– Det kinesiska stödet till Ryssland ser annorlunda ut än det belarusiska. Belarus har själva gjort sig skyldiga till en aggressionshandling mot Ukraina genom upplåtande av territorium för aggressionshandlingar, säger UD:s presstjänst till Expressen.

Militärövningar med Belarus

Enligt UD:s presstjänst har Sverige och EU återkommande uppmanat Kina att ”motverka vidareexport av produkter med dubbla användningsområden som kan användas för exempelvis krigsmaterieltillverkning”. Ingen specifik kommentar ges dock angående eventuella följder om detta inte efterlevs.

Vid Nato-mötet kommenterade Ulf Kristersson även den militärövning som Kina samma vecka genomförde med Belarus, bara några kilometer från gränsen till medlemslandet Polen och drygt fem mil norr om Ukraina. Han benämner övningarna som ett tecken på att Kina vill visa att det finns en grupp länder ”som är likasinnade och en motsats till vad vi står för”.

Ändå tyder ingenting på att Sverige kommer vara pådrivande för konsekvenser mot Kina. Tvärtom motsätter sig regeringen nu försök att minska Europas beroende av Kina inom kritiska industrier; någonting som både EU och Nato pekat ut som helt nödvändigt.

Regeringen välkomnar kinesiska elbilar

Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell meddelade denna vecka att Sverige motsätter sig EU-kommissionens höjda importskatt på kinesiska elbilar. Den implementerades förra månaden, men ett beslut på lång sikt fattas först i november.

Enligt EU-kommissionen syftar höjningen till att motverka kinesiska tillverkares fördelar av statliga subventioner, och undvika att EU blir beroende av Kina för sin gröna omställning.

Men Johan Forssell menar att detta kan få negativa följder för en exportnation som Sverige, i form av kinesiska motåtgärder mot andra industrier. Han säger även att Volvo Cars och svensk fordonsindustri ska kunna utvecklas. Framför allt det kinesiskt ägda Volvo Cars riskerar drabbas av en handelsdispyt med Kina.

De två övriga EU-medlemmarna som tydligast motsätter sig de höjda tullarna är Tyskland, vars bilindustri är beroende av den kinesiska marknaden, och Ungern, som tagit emot stora investeringar från kinesiska bil- och batteriföretag.

Johan Forssell beskriver den höjda importskatten på kinesiska elbilar med ordet ”strafftullar”. Det är ett uttryck som Kina ofta använder, men som EU-kommissionen uttryckligen undviker.